Nära Guds hjärta

Igår var en riktigt bra dag!
Förutom en mindre effektiv hemstudiedag fick jag även bakat två sorters matbröd, dammtorkat, våttorkat golven, skurat toaletten (inklusive avloppen: blä!), tränat och förbereda kvällens andakt. Så skönt det kan vara att få saker gjort ibland, att verkligen känna att man tagit vara på dagen, om än med tråkiga sysslor som städning.
På kvällen kom FIRE och vi höll en andakt som gick ut på att alla fick ta med sig något de ville dela med gruppen. Läsa ett stycke, spela en bra låt, ge ett vittnesbörd eller läsa sitt favoritbibelord. Otroligt givande! Om ni aldrig gjort det någon gång rekommenderar jag det starkt!
Det blev några timmars total gudsnärvaro. Vi pratade om oro och tillit och att lägga saker på Gud. Att tillåta sig själv att inte förstå allting och om att leva i nuet med frid. Det som gör det hela extra speciellt tycker jag är att man får höra personer som inte så ofta säger något i sådana sammanhang dela med sig av sin gudsrelation och visdom. Det är så spännande att få en skymt av vad andra tänker och känner. Jag tror det kan vara en jätteviktig  bit, att få chansen att berätta om sina egna "aha-upplevelser" och känna att det betyder något för dem man berättar för. Tillsammans får vi stärka varandras tro och undervisa varandra trots att vi inte är pastorer eller ledare.
Vi avslutade kvällen med att titta/lyssna på The Father's Love Letter på youtube och sedan be tillsammans och sjunga lite. Imanuel är här igen och jag vet ingen som spelar så otroligt bra gitarr.
Det blev en kväll nära Guds hjärta; tårar, bön och gemenskap och en kopp te.

Idag vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen. FIRE har åkt till Smögen och imorgon åker Oscar och jag till Kristinehamn för lite släktgemenskap och 40års-kalas. Jag har kört fast i skolarbetet och vet inte riktigt hur jag ska gå vidare, och lägenheten är oförskämt välstädad. Det ger sig nog och nu ska jag avsluta med ett citat från en låt en av killarna spelade för oss igår:

Is your love really love?
Is my love really love?
I think our love isn't love unless it's love 'til the end.
Is your god really God?
Is my god really God?
I think our god isn't God if he fits inside our heads.
/As cities burn

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0